Vinterns uppror i de nordafrikanska länderna Tunisien och Egypten följdes av uppror i Libyen, Syrien och Elfenbenskusten.
Danderydsborna oroar sig nu för att deras enorma problem med vintergruset inte alls kommer att uppmärksammas i år.
- Vi ser med fasa på den vår och sommar vi har att vänta. Återigen kommer drivor av grus ligga på våra gator utan att någon gör något. I veckor, månader och år kommer gruset att bara ligga där. Det är som om våra problem bara vore luft för regeringen. Som om vi inte fanns.
Lars Danielsson, en av de upprörda danderydsborna sveper med handen över den grusiga villagatan.
- Varför gör inte kommunen något, vad gör renhållningen? Vi betalar skatt, men vad får vi för det?
- Betalar ni inte en ganska låg skatt här i Danderyd?
- Låg och låg, vi betalar ju.
- Varför skriver tidningarna bara om vad några araber och apajävlar håller på med där nere i öknen? Ja, förlåt min franska, jag är kanske rå, men sån är jargongen här, rå men hjärtlös, ha, ha, ha! Lars Danielsson skrattar tills han börjar hosta. Han plockar en Bricanyl ur byxfickan och drar ett djupt andetag.
- Man kan fan inte skratta för den där jävla astman. Tur man inte är rolig jämt.
- Vet du hur många människor som snubblar i gruset varje år? Har du en aning om hur mycket pengar det kostar samhället när jag får bilen förstörd och måste lacka om den?
- Nej, hur mycket kostar det samhället?
- Massor!
- Landet dräller ju av arbetslösa, men de har väl latmasken i ryggen och måste sjukskriva sig. Myglare hela bunten om du frågar mig. Min farsa jobbade hela livet, inte sjukskriven en dag.
- Vad arbetade din far med med?
- Godsägare. Tungt som fan ska du veta. Ansvar för en massa lata dagdrivare. Min far var en riktig man. Händer som dasslock. Inte rädd för att ta i. Hade han sett dessa drivor med grus hade han fantamej röjt undan det med sina bara händer på några timmar. Utan gnäll.
- Så varför går inte ni ut och röjer undan?
- Jag? Jag har väl annat för mig? Nej nu har jag inte tid med dig längre. Adjö.
Ruffa Rövardotter