I ett historiskt gränsöverskridande och rekorddyrt forskarsamarbete har man lyckats kartlägga människans första levnadsår.
Studien som påbörjades 1975 har således fortlöpt i 35 år och kostat skattebetalarna, enbart i Sverige närmare en kvarts biljard dollar.
I skrivelsen som forskarteamet utarbetat och lämnat in till den vetenskapliga tidsskriften TGI Science har man kartlagt människans levnadsår, från det att hon föds till dess att hon fyller 4 år.
Det man har kommit fram till är att små barn inte känner någon ansvarskänsla. Det gäller små barn, från det att de föds - och flera år framöver. Forskarna menar att detta oansvar tar sig uttryck i att små barn varken kan stilla sin egen hunger, sköta sin hygien eller ta sig från punkt A till punkt B själva.
Bristen på denna känsla kan också visa sig genom att barn lägger ifrån sig saker utan att sedan lägga tillbaka dem igen. Detta trots att deras föräldrar eller målsmän säger till dem att lägga tillbaka dem.
Forskarteamet menar att orsakerna till detta är att barn, i de allra flesta fall, föds in i en tillvaro där de slipper stå till svars för någonting alls. De blir matade, påklädda, och förflyttade av sina föräldrar eller målsmän.
Forskarna har även fastställt att det är mycket svårt att kommunicera med små barn. Detta då de har en oförmåga att kommunicera annat än basala mänskliga behov - och detta genom gutturala läten, omöjliga att tyda genom pragmatisk ordförståelse.
Samtidigt säger små barn, när de väl lärt sig tala, att de helst vill "leka" och "äta godis till middag" och detta menar forskarna bekräftar deras tes om små barns extrema oansvar, då godis varken är näringsrikt eller socialt accepterat att äta till middag.
Oddjob Svensson