Horace Engdahl kommenterar händelsen

16-årig pojke skjuten av polis

Publicerad: 2009-03-12

I Bålsta vid halvtvåtiden igår sköts en 16-årig pojke i benet av polisen.
Pojken riktade en soft airgun mot poliserna innan han blev skjuten, uppger polisen.
– Det var skitnära att jag själv blev skjuten, säger vittnet Marika, 18.

Skottdramat inträffade i närheten av pendeltågsstationen i Bålsta. Pojken hade ringt på hos en äldre kvinna och hotat henne med pistol.
– Den här mannen har under dagen farit runt i området och varit på gårdar och på granngårdar och ja även på andra gårdar och granngårdarna till dem, säger Leif Dunder, presstalesman vid Uppsalapolisen. Han hade snusat General portion och var lite snusfull och stursk, så han kallade den här kvinnan för GRILF (Granny I would Like to Fuck. Reds anmärkning.)  
- Pojken spelade Allan och åtskilliga personer har vittnat om att han hade uppträtt ”konstigt” och ”besynnerligt”.
Dagens Svenskbladet har kontaktat Svenska Akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl för att reda ut begreppen. När vi ber honom om några synonymer på ”konstig” och ”besynnerlig” tystnar han. Han berättar sedan att numera är just de orden eventuellt bortplockade ur SAOL, Svenska Akademiens ordlista, och att de dessvärre fallit i glömska, i alla fall har de helt dunstat från hans egna vokabulär.
 – Fasiken! Jag kan då rakt inte komma på vad de betyder. Men när Horace hör talas om vad som hänt berättar han att ordet ”aina” numera finns i den senaste versionen av ordlistan. ”Aina” betyder polis, säger han glatt och tackar för att vi ringde.

Airgun, airhorn eller soft?
Vittnen som ringde polisen uppgav att den unge mannen var beväpnad med en pistol och en patrull skickades till platsen.
– En polispatrull från Enköping åker dit och får syn på mannen. Poliserna ropar att han ska stanna men de har korv i munnen så han hör antagligen inte utan springer iväg. Så poliserna hivar iväg korvarna och följer efter, vilket får mannen att vända sig om och rikta en pistol mot förföljarna, säger Leif Dunder.
– I det läget avlossar en av poliserna ett skott som träffar mannen i benet, säger han. Han faller ihop och de fortsätter skjuta tills magasinen är tömda bara för sakens skull.
Pojken fördes till Akademiska sjukhuset efter skottlossningen. Vapnet han hade visade sig senare vara ett så kallad ”soft airgun”.
– Pojken är född 1992 och har inte fyllt öh… 17 ännu, uppger Walter Svång vid Uppsala-polisens länskommunikationscentral över telefon. Han hade visst gått omkring med sitt s.k. ”airhorn” och levt själva rövan. Tutat och hatt sig och...
Walter försvinner hastigt från luren och vi hör hur en poliskollega rättar honom. När han återkommer säger han att det visst rört sig om ett s.k. ”soft airhorn” som pojken hade riktat mot polisen. Walter försvinner återigen från luren och återkommer sekunden efter: –Nej, ”soft airgun” skulle det visst vara, säger han.

´”Mår inte bra”
Marika, 18, blev vittne till händelsen:
– Jag bor här i närheten, typ där borta. Jag satt och kollade på teve, reprisen av Andra Avenyn liksom, och så hörde vi folk som skrek. Jag fattade ingenting, jag bytte kanal för att kolla ifall det var Cops på trean eller så, men det fortsatte så då sprang vi och kollade oss i spegeln för att checka sminkningen, sen kollade vi ut och såg tre poliser komma springandes med höjda vapen. Och sen efter det hörde vi skottlossning, säger hon. Jag tror de sköt på riktigt för det lät typ jättemycket, PANG! PANG! PANG!
– Poliserna skrek också: ”släpp puffran”, ”ligg”, ”vacker tass” och såna grejer.
En ambulans kom till platsen efter skottlossningen. Marika fortsätter:
- Ambulanskillarna kom insladdandes på gården och gjorde high five och sånt med varandra när de såg att pojken låg på marken och blödde och bölade. Både pistolen och snusdosan låg där bredvid honom, man ville liksom bara hålla om honom.
– När man tänker tillbaka på det så var jag precis på väg ut när det hände. Jag kunde själv ha blivit skjuten eller något. Jag vet inte, men jag var nog precis på väg till skolan, säger Marika. Jag skulle ha prov, i matte. Jag är typ sämst i matte.
– Jag mår inte direkt bra, säger hon. Jag vet inte, men det känns som att jag kanske har fått vinterkräksjukan.

Dolph Dilfson

Fler artiklar av Dolph Dilfson